Vad har du använt för inställningar??

LinneaS00001

 

Fick frågan ang. bilden ovan. Var lite lockad att svara, “Samma som på den här”

LinneaS200004Ett foto är så mycket mer än de fyra siffrorna alla verkar leta efter. Ljussättning, fokus på rätt ställe, personerna på rätt ställe etc. Att mata in exakt samma siffror kommer inte ge samma bild på den plats och det sätt ni fotograferar.

 

Porträttfoto trots att det är riktigt obekvämt (för offret)

Pratade med en av mina gamla fotokursdeltagare, Elin Erikson (kolla in hennes målningar!!) som fiskade lite efter en framtida kurs i att fotografera bröllop eller porträtt på människor rent allmänt. Egentligen inte mitt specialområde men samtidigt inte heller annorlunda än att fota en cyklist eller ett barn, lite beroende på hur man ser det.

Hur man är vrider och vänder på det är de flesta rätt obekväma framför en kamera. Även om vissa fotografer är duktiga gällande var kroppsdelar bör befinna sig är det svårt att använda i praktiken på vanliga Svenssons som inte är vana modeller. Det ser bara stelt och avigt ut. När jag fotograferar idrottare är det flesta lyckligt ovetande om att de snart skall fastna på bild alternativt tillräckligt fokuserade på sin uppgift att de helt enkelt inte noterar fotografen. Så hur sjutton gör man för att ta bilder på något som vet om att de snart kommer fastna på bild?

Fotar man ett barn eller för den delen en hund går det inte att instruera exakt hur barnet skall göra utan man får försöka få barnet att leka på ungefär rätt plats där ljuset är bra och helt enkelt ha kul tillsammans. Med lite hjälp på traven kommer förr eller senare  ögonblicket som man vill ha med rätt ljus och rätt händelse. Så varför inte försöka göra samma sak även om man fotograferar vuxna? Försöka få dem glömma bort att man är där som fotograf och helt enkelt ha riktigt kul tillsammans.

LinneaS00002

Detta kan i praktiken vara lite svårt att få till om man fotograferar en ensam person utan rekvisita och/eller har ont om tid. Fotar man både parbilder och enskilda bilder som på porträttuppdraget där dessa bilder kommer från kan det vara lättare att fota parbilderna först så att de helt enkelt har varandra och kan skoja tillsammans. Som fotograf får man bara försöka styra dem till rätt ställe på gräsmattan och se till att de har kul. Sen kan man försöka få till mer och mer styrda bilder allt eftersom de blir mer bekväma men samtidigt ge plats för dem att ha skoj och trevligt tillsammans.  Sen är det såklart ingen regel utan undantag, när jag fotograferade Linnea och Magnus tog vi enskilda porträtt först..

LinneaS00001

Fotar man med rekvisita (ex. en cykel som är min favorit) så är det på samma sätt oftast lättare att ta bilderna med rekvisitan först, man har helt enkelt något att plocka med och kan göra av händerna på något. Sen kan man ta enskilda porträttbilder när alla är mer bekväma med situationen.

Bilderna då? Jag tycker de blev riktigt bra!! Parbilder behöver vara ljust exponerade bilder i motljus som man oftast ser om man googlar “kärleksporträtt” (även om jag tar sådana ibland också). Ingen ljussättningsutrustning har används utan Linnea och Magnus är ljussatta med naturligt ljus som kommer in framifrån under trädkronan. Det som då blir lite lurigt är att hitta bakgrunder som får ännu mindre ljus än personerna man porträtterar. Det brukar bli lite begränsat på platser man kan fotografera på.

Till sist en punktlista med det viktigaste att tänka på när man fotograferar porträtt.

  • Se till att alla har kul och känner sig delaktiga. Det gäller även föräldrarna och syskonen som står bredvid och kollar. Visa bilder kontinuerligt.
  • Bjud på dina egna misslyckanden och även misstag från de som porträtteras om det känns som de uppskattar det, annars låt bli!
  • Förklara för de som fotograferas varför någonting inte fungerar. Varför måste fotot tas från en viss vinkel eller varför de inte får ha med sin favoritbakgrund. Då helst inte i termer av ljuskällans apparenta storlek och ljusets vinkel jämfört med trädkronan utan snarare “stå ungefär en meter från den här skuggkanten”.
  • Arbeta på långa avstånd om det inte är utrymme eller annat begränsar. Ingen känner sig bekväm med ett objektiv 50cm från ansiktet. Bilderna ovan är tagna med 70-200 objektiv som jag tycker är det mest flexibla för liknande bilder.
  • Lämna reflexskärmar, blixtar och annat kul i väskan och använd bara i absoluta nödfall. Det blir omständigare att ljussätta och de som porträtteras känner sig helt klart mer fotograferade och obekväma. Talesättet att fotografer bara använder naturligt ljus för att de inte kan använda blixtar är bara skitprat.
  • Ta med en sopsäck för personen att sitta och ligga på. Ingen vill ha gröna fläckar på klänningen eller kostymen. Se till att den INTE syns på bilderna (det missade vi på några..)

LinneaS00003

 

 

Blixtexponering, hur funkar det?

Efter att ha varit inblandad i en rätt förvirrad tråd på fotosidan för ett bra tag sedan kände jag att det var dags att upplysa världen om hur blixtfoto och framförallt ljusmätning vid blixtfoto går till.

Jag har ingen inside information om hur allt detta fungerar utan det är bara min egen erfarenhet som bygger upp nedanstående halvsanningar. Gäller Canon i första hand.

Tråden på fotosidan är denna: http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?t=149486. Grundfrågan från trådskaparen var inkonsekvent ljusmätning med olika exponerade blixtbilder som följd, dock oklart om det inkonsekventa gällde blixtljus eller naturligt ljus. Svaren som följde var riktigt spretiga och vissa direkt felaktiga.

Så nu följer alltså mina erfarenhetsmässiga halvsanningar om hur man egentligen gör för att fotografera med blixt. Som exempel använder vi fotot i ett inlägg på Anders när han plågas i spinningsalen, samt ett äldre från multisporttävlingen i Kristinehamn på Evelina.

kristinehamn00042

Vid blixtfoto måste man första bestämma exponeringen från det omgivande ljuset. När detta är klart kan man börja ställa in blixten. Var har vi naturligt ljus på ovanstående bilder? Jo, på den övre bilden är Evelina i motljus och hela bakgrunden är upplyst av naturligt ljus. Evenlina vänder dock skuggsidan mot oss vilket gör att hon blir mörk. På bilden från spinningsalen har vi bara naturligt ljus på projektorbilden.

För att bestämma exponeringen från det naturliga ljuset  gör vi precis som vanligt. Vi kan byta ljusmätningsmetod, vi kan exponeringskompensera eller så kan vi köra i manuellt. På bilden på Evelina användes manuell exponering men i spinningsalen körde jag spotmätning med exponeringskompensation på projektorduken. Oavsett vad vi ställt in så kommer det inte påverka blixten (med ett litet undantag), det vi ställt in hittils rör enbart det naturliga ljuset.

Nu är vi redo att få till rätt blixtexponering, och det är här det brukar röra ihop sig. Den inbyggda blixten kan enbart köras på automatik (härefter kallat TTL) men har man en extern blixt är chansen stor att den även (eller enbart) går att köra manuellt.

Manuell blixt
Om man kör manuell blixt ställer man in på blixten vilken effekt den ger ut. En viss mängd energi skickas iväg mot det man fotograferar och så länge som avståndet till det man fotograferar är lika kommer blixtexponeringen vara konstant. Höjer man ISO kommer det verka som att mer blixt kommer tillbaks och blixtexponeringen blir ljusare. Väljer man en större bländare händer samma sak, mer av det reflekterade blixtljuset kommer nå sensorn i kameran. Ändrar man slutartiden, vad händer då? Ja, gällande blixtljuset händer absolut ingenting. Blixten lyser en mycket kort tid och oavsett slutartid får man med samma mängd blixt. (Vi hoppar över high speed sync så länge)

Vad betyder detta då? Vi tar spinningbilden som exempel, blixten kördes i manuellt. Vill jag ha mer ljus på Anders, förutom det mest uppenbara att höja blixteffekten kan jag istället höja ISO eller välja en större bländare. Då kommer Anders få mer blixtljus på sig. Jag tog bilden i läge Av med spotmätning. Jag väljer en större bländare, kameran kommer välja en kortare slutartid eftersom jag spotmäter på samma plats på projektorduken för att få samma exponering från det naturliga ljuset. Hade jag kört kameran på manuellt hade jag fått ändra slutartiden själv.

Vill jag göra det omvända, enbart påverka det naturliga ljuset men behålla blixten konstant. Vad gör jag då? Ändrar slutartiden såklart! Kör man manuellt är det bara att ändra, i fallet ovan när jag körde i Av innebär det att jag exponeringskompenserar.

Alltså, kör man manuell blixt fungerar M eller Av alldeles utmärkt medan Tv inte alls fungerar eftersom man tappar kontrollen över bländaren.

TTL-Blixt
Om man kör blixten i automatik doserar kameran rätt mängd blixt, eller iallafall det kameran tycker är rätt mängd =) Kameran ljusmäter blixten genom att skicka iväg en mätblixt strax innan slutaren öppnas och registrerar hur mycket ljus som kommer tillbaka. På min Canon 7D kan man ställa in detta på antingen “Average” eller “Evaluative” under menyn “Flash Control”. Vad man ställt in den vanliga ljusmätningen på (spot, centrumväg etc.) SAKNAR HELT betydelse för hur kameran mäter blixtljuset.

För att påverka mängden naturligt ljus i bilden är man fri att ändra vad man vill. Man kan ändra slutartid, bländare eller ISO, kameran kommer att anpassa mängden blixtenergi för de nya inställningarna så länge som blixten är tillräckligt stark på maxeffekt. Vi tar bilden på Evelina som exempel, ändrade ibland bländare och slutare mellan bilderna men då blixten kördes på TTL ändrade kameran automatiskt blixteffekt för att passa mina nya inställningar. Alltså, kör man TTL är man helt fri att ändra vad man vill för att få med mer eller mindre av det naturliga ljuset.

Då är frågan, hur sjutton ändrar man hur mycket blixtljus som kommer med i bilden? Jo genom att ändra exponeringskompensation för blixten. På en Canon finns detta antingen som en separat knapp och/eller under menyn “Flash Control”. Ställer man in detta på ett negativt värde ger kameran ut mindre ljus än vad kameran tycker och ställer man in ett postivt ger kameran ut mer blixtljus. På en Canon är detta helt skiljt från värdet på den vanliga exponeringskompensationen. På bilden på Anders i spinningsalen kan jag exempelvis använda en positiv/negativ exponeringskompensation tillsammans med spotmätning för att få rätt exponering på projektorduken. Detta påverkar inte hur mycket blixtljus finns med, jag kan sedan använda en negativ eller positiv exponeringskompensation för blixten för att få rätt exponering på Anders.

På en Nikon följer exponeringskompensationen med till blixten. Alltså om man ställer in exponeringskompensationen på -2 kommer även blixten att påverkas med en exponeringskompensation på -2. Vill man så att säga få tillbaks blixten på noll får man ställa in den på +2 i exponeringskompensation för blixten för att få normal blixtmängd. (Tror jag…)

Mer exempel
Bilden ovan på Emma i motljus är tagen i Av. Man använder exponeringskompensation för att reglera hur ljus bakgrunden skall bli. Emmas skuggsida som vänder mot fotografen belyses mest av blixten och med hjälp av blixtkompensation reglerar jag hur ljus hon blir. Bakgrunden är långt borta och nås inte av blixtljuset. Eftersom den vanliga exponeringskompensationen påverkar både förgrund och bakgrund så skall man helst få till den vanliga exponeringen först. Sen fäller man upp blixten, eventuellt exponeringskompensation för blixten och bilden blir perfekt.

FEL – Flash exposure lock
Ibland kan det vara svårt att få konsekvens mellan de blixtbilder man tar. Vi tar bilden på Emma som exempel igen. Beroende på om kameran tar hänsyn till personen eller inte kommer kameran ge ut olika mycket blixteffekt. Konsekvensen blir att personen blir kraftigt överexponerad då kameran ger ut maximal effekt för att lysa upp bakgrunden. För att få konsekvens kan man då placera personen på samma plats i bilden, exempelvis i mitten. Sen trycker man på FEL(fungerar precis som AEL) knappen. På en 7D kan M-Fn knappen bredvid avtrycket programmeras för detta vilket jag tycker passar riktigt bra. Kameran ger då ut en mätblixt och mäter ljuset konsekvent på samma plats (på personen). Sen komponerar man om bilden så att den ser ut som man vill och tar bilden. Metoden fungerar jättebra så länge man inte fotar rörliga mål, då är det oftast lättast att köra manuell blixt. Observera att FEL inte påverkar kamerans vanliga ljusmätning eller eventuell AEL, FEL gäller bara blixten. Det betyder alltså att man kan mäta ljuset på ett sätt och på en plats genom att trycka in AEL knappen. Sen mäter man blixten på ett annat sätt och på en annan plats genom FEL knappen. På detta kan man sedan lägga positiv eller negativ exponeringskompensation separat för exponeringen från naturligt ljus och för blixtljuset. Sen tar man bilden, sällan man behöver göra något såhär krångligt men det går. =)

Några frågor på det? =)

Så in i vassen

utmaningen201200082

Ett problem när man fotograferar och ett föremål kommer mellan kameran och det man försöker fotografera är att kamerans autofokus riskerar att följa föremålet som är närmast. Ibland har man tur och kameran ignorerar föremålet och på vissa kameror kan känsligheten för detta ställas in men visst vore det bättre att kunna styra över detta helt själv?

Det är här fokus på tummen kommer in i bilden. På alla Canon och Nikon(de enklare med begränsning) kan man välja att koppla bort fokus från avtrycket och istället ha autofokus på en knapp under tummen markerad AF-ON eller *. Man trycker helt enkelt in tummen så fort man har fri sikt genom vassen. Det kräver lite vana för att trycka in och ut tummen när man har fri sikt över fokuspunkten, samtidigt som en annan del av hjärnan skall trycka ned avtryckaren när man har bra komposition och fri sikt till ansiktet på kanotisten. När man väl vant sig så är det totalt överlägset.. tycker jag! =) Även i en situation som ovan är det ingen omöjlighet att få nära 100% träffsäkerhet i fokusering jämfört med samma situation fast utan vassen.

Får se om det blir fler “tips från coachen” inlägg närmaste veckan. Håller fortfarande på med att bygga om hårddiskarna (jisses vilken tid det tar att skyffla data) och vill inte förändra något på bilddiskarna under tiden. Blir till att återanvända bilder som redan finns uppladdade med andra ord.

Skidpremiär!!!

Träningsvärken börjar göra sig påmind efter gårdagens tur med skateskidor under fötterna. Hörde ryktet att Grava Skidklubb (www.gravask.se) hade fixat fin fin konstsnö och skulle inviga den med ungdomsträning under gårdagen. Passade på att fixa lite bilder till klubben när jag ändå var där.

Svårt att göra något vettigt med bilder när det är mörkt utan att ha med blixtstativ och helst flera blixtar. Bilderna nedan är alla tagna på samma sätt. Blixten är placerad längre fram i åkriktningen för att belysa åkarna framifrån och för att minska risken för röda ögon. För att få ungefär samma exponering på skidåkarna även när de kommer närmre mig placerade jag blixten rätt långt från dem. (Relativt konstant avstånd mellan blixt och åkare, manuell blixteffekt) Autofokus fungerar inte i mörkret, iallafall inte på rörliga föremål så förfokusering är nödvändigt samtidigt som man väljer en liten bländare för att öka skärpedjupet. Hög ISO för att hålla slutartiderna hyffsat korta och minska problem med ghosting runt vita mössor och reflexer. Vad man borde gjort är att placera blixten högre så att även snön fått lite ljus på såg, men det kräver stativ. Sen så skulle ju inte en till blixt varit helt fel heller =)

no images were found

Metsorundan

Under gårdagen var det åter igen dags att stå vid sidan av cyklingen och istället greppa kameran. Lite halvmolningt rätt bra fotoväder byttes raskt mot strålande sol och hur man än bär sig åt så blir det ju aldrig roligt med hårt ljus och jättehög kontrast. Speciellt inte när folk sitter ihopkurade med ansiktet dolt i skuggan under en cykelhjälm.

Cyklade mtb-banan baklängnes och hoppades på att hitta någon plats i skuggan eller iallafall där ljuset kom bakifrån cyklisterna så att deras insikten inte skall bli för mörka. Då dessa platser lyste med sin frånvaro blev det till att byta taktik. Precis i slutet av banan fanns en riktigt smal träbro som man skall cykla över. Ljuset i sig såg rätt häftigt ut med hög kontrast och skuggor men tyvärr kom på från helt fel håll. Kan man inte köra en enkelt säker lösning kan man lika gärna experimentera lite. Den svarta bakgrunden borde göra att det skulle se rätt häftigt ut om man bara kunde få cyklisterna att lysa upp… förhoppningsvis.

Ljus från helt fel håll

Så blixt blev det med andra ord. Men då är frågan var den skall placeras? På kameran är såklart enklast men det skapar i det här fallet två svåra problem.
Problem nummer 1 är att blixten då hamnar en bra bit från cyklisterna då man som fotograf inte gärna kan sitta på tävlingsbanan. Då det är starkt solljus kommer inte blixten att kunna konkurrera med solljuset om avståndet är för stort så blixten måste placeras närmare cyklisterna.
Problem nummer 2 är att cyklisterna älskar att ha saker som blänker, såsom solbrillor och annat skoj. Blixten måste alltså placeras vid sidan av mig som fotograf för att kameran inte skall se blänket.

Upplyst cyklist utan blixtblänk i glasögon

Lekte först med tanken att säkra blixten på broräcket med ett spännband men med tanke på hur många av cyklisterna som greppade räcket så var det nog tur jag övergav den idén. Blixten placerades därför på ett stort stenfundament som bär upp järnvägsbron som cyklisterna cyklade under.

Då var alla problem lösta och med hjälp av en annan i publiken som erbjöd sina modelltjänster för att jag skulle få testa ljuset så var det bara att invänta första cyklist. Då uppstod precis tre andra problem som aldrig kunde lösas.
1. Tid från att jag upptäckte cyklisten tills avtryck var nog under halvsekunden, tack 7D för snabb autofokus!
2. Blixten var tvungen att ladda om sig mellan varje bild så i en klunga kunde man bara fota en cyklist vilket är anledningen till att så många saknas på bild.
3. Om man kombinerar 1+2 så blev tiden för upptäcka klunga, bestämma vilken cyklist att fota, fokusera och trycka av ännu kortare. Ville ju såklart prioritera TYR-cyklister.

Fotade även en del vid start/målområdet.

no images were found

Skärpedjup

Något som många eftersträvar vid porträtt och många andra typer av foton är ett kort skärpedjup och därmed en suddig bakgrund. Skärpedjup är en rätt komplex effekt som beror av flera variabler vilket gör den betydligt mindre logisk (iallafall vid första anblick) än andra saker man ställer in på kameran.

Några minnesregler för att få så suddig bakgrund som möjligt.

Bländaren:För att få skärpedjupet så kort så möjligt skall man använda största möjliga bländaröppning, vilket i kameran matas in som ett så litet tal som möjligt. Exempelvis 1,8  2,8  4,0  5,6 etc. (Wikipedia http://en.wikipedia.org/wiki/Aperture )

Brännvidd:Ju mer inzoomad man är, ju suddigare verkar bakgrunden att vara.

Avstånd:Ju närmre förmålet man fotar är ju kortare blir skärpedjupet, dessutom blir blir bakgrunden suddigare ju längre bort den är från det man fotar.

Storlek på sensorn i kameran:Olika kameror har olika storlek på sensorn som registrerar bilden och ju större sensor ju kortare blir skärpedjupet. Det får följden att en 5D har ett kortare skärpedjup vid “samma bild tagen från samma plats” jämfört med 7D, 50D och 550D. Ännu mer tydligt blir det om man gårned ytterligare i sensorstorlek till en “Micro four thirds sensor” vilket sitter i exempelvis olika varianter av Olympus PEN och Panasonic Lumix DMC-G. På dessa kameror kommer alltså skärpedjupet bli kortare om man som fotograf står på samma plats och får med lika mycket av rummet vid sammabländare jämförtmed kamerorna nämnda ovan. Ännu värre blir det om vi går över till kompaktkameror och mobiltelefoner där sensorn är så liten att det ofta är omöjligt att få ett kort skärpedjup utan det mesta i bilden kommer att bli skarpt.

Alltså, för att få bakgrunden att verka suddig skall man alltså användaen stor bländare, en systemkamera med stor sensor och zooma in. På bilden nedan har jag “zoomat in” på en cykelpedal och med en mycket stor bländare har jag fått ett så kort skärpedjup att det nästan inte finns alls.

Guds gåva till fotograferna.. Tummen

En ny kategori har tillkommit på sidan, guider helt enkelt. 

En sak som kan dela upp fotografer i läger, förutom vilket märke som är bäst, är om man skall använda ”tumfokus” eller inte. Antingen lovordar man det, eller så anser man att det är helt värdelöst. I många fall verkar det som den senare kategorin består av de som inte provat alls (eller enbart en kväll) och jag lever med övertygelsen om att de som inte gillar tumfokus inte har gett det en chans.

 Nedanstående text gäller Canon och Nikon men det är möjligt att funktionen finns i fler märken. Bilderna är fotograferade från min 5D men det ser i princip lika ut i moderna kameror.

Begrepp som används
One-Shot(Canon)/AF-S(Nikon) : Kameran hittar fokus och låser fokusering oavsett om kameran eller objektet man fotar flyttar sig. Används för att fotografera stillastående föremål.
AI-Servo (Canon)/AF-C(Nikon) : Kallas ofta för focus tracking vilket innebär att kameran följer rörliga föremål och försöker förutspå var de befinner sig när bilden tas. Kan även användas på stillastående föremål om man inte har extrema krav på exakthet(egentligen extremt kort skärpedjup).

 Automatiklåsknapp : Kallas på Nikon för AE-L/AF-L och på Canon för *. Används som standard för att låsa exponering men jag föredrar att använda den till autofokus. Vissa kameror har även en knapp AF-ON, som är programmerbar på samma sätt.
Knapp för att välja fokuspunkt: I viss mån programmerbar, som standard trycker man på knappen och väljer sedan vilken fokuspunkt som skall användas.
Joystick: Programmerbar, vette sjutton vad den används till som standard. Jag använder den för att välja fokuspunkt.

Som standard är kameran konfigurerad med både ljusmätning och fokusaktivering på avtryckarn. Det innebär alltså att kameran ställer fokus vid vald fokuspunkt samt bestämmer rätt exponering (slutartid, bländarvärde samt ISO) då man trycker ned avtrycket till hälften. Under tummen har man en knappt märkt * på Canon samt AE-L/AF-L på Nikon, denna kan användas för att låsa exponeringen på en annan plats än där bilden tas. Detta tillvägagångssätt fungerar mycket bra om man fotograferar stillastående objekt och använder One-Shot/AF-S men är inte alls bra då man fotar rörliga föremål med följande autofokus. Vid fotografering av rörliga föremål krävs det att man använder följande autofokus, här blir det dock problem med kamerans standardinställning.

 Vi leker med följande scenario med kamerans standardinställningar.

Vi är ute och leker med våra barn/hund/sportbil/modellflygplan etc. här symboliserat av en boll. Bollen är stilla, vi använder one-shot / AF-S, fokus låses och vi tar bilden. Eftersom fokus är låst kan vi med avtrycket nedtryckt till hälften komponera om bilden som nedan.

 Man kan istället tänka sig situationen som att bollen (barn/hund/sportbil/modellflygplan) rör sig och vi använder följande autofokus. För en mikrosekund stannar bollen…

  Men tänk om man vill komponera om bilden? Vad händer då?

Hoppsan, det gick inte! Kameran vet inte vad som är viktigt i bilden och i detta fallet valde kameran bakgrunden som det viktiga och fokuserar på den. Så länge som autofokus finns på avtrycket kan vi inte komponera om bilden och samtidigt ha följande autofokus. Visserligen skulle man kunna fippla av autofokusen på objektivet eller välja one-shot/AF-S i kameran men allt ovanstående hände på en mikrosekund, det är barn/hund/boll vi fotar. Tumfokus kommer att lösa alla våra problem! =)

 Vi skall se hur vi fixar till inställningarna nu.. Det finns många olika valmöjligheter i menyerna för att konfigurera vad som händer då man trycker ned */AF-L/AE-L men det viktigaste är att få bort fokuseringen från avtrycket. Glöm föresten inte att antecka hur ursprungsinställningen är ifall ni mot förmodan inte skulle gilla att fokusera med tummen.

 I en Canon ser menyerna ut såhär:
Man går först in i menyn ”Egen programmering / Custom functions”. Man ser texten “Avtryckare”  samt ”Automatiklåsknapp” skilda åt av ett /. Om man kollar i menyvalen ser man att valen följer samma idé. Här har jag valt alternativ 1. Alltså att Avtryckare=AE-lås, det innebär att avtryckaren låser exponeringen så länge som den är nedtryckt till hälften. Efter snedstrecket har vi automatiklåsknapp(knappen * på baksidan av kameran) = AF vilket betyder att autofokus är aktivt så länge som * är nedtryckt, släpper man tummen stannar fokuseringen.

På en Nikon finns dessa val i två menyer. Först går man in i inställningen för AE-L/AF-L knappen och väljer ”AF-ON”. Man han då aktiverat autofokus på tummen och avaktiverat autofokus på avtrycket. Man får sedan gå in i en annan meny och välja exponeringslås på avtrycket.

 Om vi tänker tillbaka på bollen förut. Vi följer bollen med följande autofokus, bollen stannar upp.

  Vi SLÄPPER TUMMEN och komponerar om bilden.

 Sen börjar bollen att springa igen, vi trycker ned tummen och är snabbt med och kan ta bilder med följande autofokus igen. Genom att använda tumfokus kan man i praktiken hela tiden ha kontinuerlig autofokus och vara beredd på rörelse samtidigt som man behåller alla fördelar från one shot/AF-S. Man förlorar lite i exakthet på stillastående objekt jämfört med AF-S/One shot men det märks som sagt enbart vid mkt korta skärpedjup.

Detta var ett konkret exempel på fördelarna med tumfokus. En ytterligare fördel som är mer subjektiv är den fulla kontroll som metoden ger. Fokus på tummen och ljusmätning på halvtryck, det innebär att jag kan ljusmäta där jag känner för, jag kan när som helst starta och stanna autofokus. Full kontroll i ett nötskal!

Nackdelar då? Nja, det finns inga =) En nackdel är svårigheten att dela kameran med någon som inte gillar tumfokus. Alla i familjen måste använda det eller ingen. Observera att tumfokus enbart fungerar i P A(Av) S(Tv) och M och alltså inte i auto/motivprogram.

En annan sak jag tycker Canonägare bör göra för att ytterligare snabba på fokushanteringen är att än en gång gå in i egen programmering och till menyn nedan.

 Valmetod för AF-Punkt->Pilknappar direkt. Vad som händer när man väljer detta alternativ är att joysticken direkt väljer fokuspunkt. Trycker man in (in i kamerahuset alltså) joysticken väljs den mittersta, drar man den åt höger väljs den högra, drar man den åt vänster väljs den vänstra, trycker man den nedåt väljd den nedersta etc. Trycker man ned ”Fokuspunktknappen” under tummen aktiverar man alla och låter kameran bestämma. Detta ger i kombination med tumfokus en stor flexibilitet och snabbhet i autofokushantering.

 Lycka till!! Ni som testar, skriv gärna kommentar om vad ni tycker. Både bra och dåliga erfarenheter efterlyses.