Äventyrsfoto

Har kommit igenom de första kapitlen på Äventyrsfotoboken(Ävertyrsfoto av Fredrik Schenholm & Anders Wingqvist) som jag fick av Young Multisporters. Kan verkligen rekommenderas till de som vill ha lite snabba tips på actionfoto. Som vanligt har även den här boken svårt att veta vilken målgrupp man riktar sig till. En nybörjare som inte förstår vad bländaren och slutaren gör kommer förmodligen inte att behöva tips om att man oftast får en bättre kompostion om man kan ta sig ut från bergsväggen när man fotar klättring. Men som inspirationsbok är den riktigt bra.

Kapitel 2 i boken handlar om utrustning och hur denna skall förvaras. Tänkte bidra med mitt utrustningstips när det gäller att lätt få med sig utrustningen ute i fält.

Om jag fotar och behöver vara mobil, antingen till fots eller på MTB så har jag kameran fäst i en Black Rapid R-Strap Sport.  Kameran hänger sedan vid höften/ryggen och kan sedan dras längs remmen upp till ansiktet när man fotar. Blixt, objektiv och annat jox har jag i två bältesväskor från ThinkTank som är fästa i ett eleastisk snickarbälte från Ullared. Kameran hänger helt fritt utan väska och är lättillgänglig hela tiden.  Om man dessutom krälat runt i leran ser man ut som nedan.

Unboxing

“Vi skulle behöva mötas upp…” Detta något kryptiska och allvarliga SMS kom till min telefon imorse. Det visade sig att det var Olof Soberg och Young Multisporters(http://www.mondosport.se/multisportare/) som hade en överraskning redo för avhämtning på Nordea i Grums. Har fotograferat åt dem en del under året och kommer även att fotografera deras tävling i långberget i början av Januari, Wermland Winter Challenge. http://wwchallenge.se/ Ser man på, årets första julklapp redo för unboxing! 

Ett paket från Young multisporters

Och här har vi innehållet! “Äventyrsfoto:  Lär dig fotografera som proffsen, 9 steg till bättre bilder” Återkommer med en recension när jag läst mer än innehållsförteckningen. Om inte annat i form av bilder från tävlingen i februari.

Så in i vassen

utmaningen201200082

Ett problem när man fotograferar och ett föremål kommer mellan kameran och det man försöker fotografera är att kamerans autofokus riskerar att följa föremålet som är närmast. Ibland har man tur och kameran ignorerar föremålet och på vissa kameror kan känsligheten för detta ställas in men visst vore det bättre att kunna styra över detta helt själv?

Det är här fokus på tummen kommer in i bilden. På alla Canon och Nikon(de enklare med begränsning) kan man välja att koppla bort fokus från avtrycket och istället ha autofokus på en knapp under tummen markerad AF-ON eller *. Man trycker helt enkelt in tummen så fort man har fri sikt genom vassen. Det kräver lite vana för att trycka in och ut tummen när man har fri sikt över fokuspunkten, samtidigt som en annan del av hjärnan skall trycka ned avtryckaren när man har bra komposition och fri sikt till ansiktet på kanotisten. När man väl vant sig så är det totalt överlägset.. tycker jag! =) Även i en situation som ovan är det ingen omöjlighet att få nära 100% träffsäkerhet i fokusering jämfört med samma situation fast utan vassen.

Får se om det blir fler “tips från coachen” inlägg närmaste veckan. Håller fortfarande på med att bygga om hårddiskarna (jisses vilken tid det tar att skyffla data) och vill inte förändra något på bilddiskarna under tiden. Blir till att återanvända bilder som redan finns uppladdade med andra ord.

Skidpremiär!!!

Träningsvärken börjar göra sig påmind efter gårdagens tur med skateskidor under fötterna. Hörde ryktet att Grava Skidklubb (www.gravask.se) hade fixat fin fin konstsnö och skulle inviga den med ungdomsträning under gårdagen. Passade på att fixa lite bilder till klubben när jag ändå var där.

Svårt att göra något vettigt med bilder när det är mörkt utan att ha med blixtstativ och helst flera blixtar. Bilderna nedan är alla tagna på samma sätt. Blixten är placerad längre fram i åkriktningen för att belysa åkarna framifrån och för att minska risken för röda ögon. För att få ungefär samma exponering på skidåkarna även när de kommer närmre mig placerade jag blixten rätt långt från dem. (Relativt konstant avstånd mellan blixt och åkare, manuell blixteffekt) Autofokus fungerar inte i mörkret, iallafall inte på rörliga föremål så förfokusering är nödvändigt samtidigt som man väljer en liten bländare för att öka skärpedjupet. Hög ISO för att hålla slutartiderna hyffsat korta och minska problem med ghosting runt vita mössor och reflexer. Vad man borde gjort är att placera blixten högre så att även snön fått lite ljus på såg, men det kräver stativ. Sen så skulle ju inte en till blixt varit helt fel heller =)

no images were found

Metsorundan

Under gårdagen var det åter igen dags att stå vid sidan av cyklingen och istället greppa kameran. Lite halvmolningt rätt bra fotoväder byttes raskt mot strålande sol och hur man än bär sig åt så blir det ju aldrig roligt med hårt ljus och jättehög kontrast. Speciellt inte när folk sitter ihopkurade med ansiktet dolt i skuggan under en cykelhjälm.

Cyklade mtb-banan baklängnes och hoppades på att hitta någon plats i skuggan eller iallafall där ljuset kom bakifrån cyklisterna så att deras insikten inte skall bli för mörka. Då dessa platser lyste med sin frånvaro blev det till att byta taktik. Precis i slutet av banan fanns en riktigt smal träbro som man skall cykla över. Ljuset i sig såg rätt häftigt ut med hög kontrast och skuggor men tyvärr kom på från helt fel håll. Kan man inte köra en enkelt säker lösning kan man lika gärna experimentera lite. Den svarta bakgrunden borde göra att det skulle se rätt häftigt ut om man bara kunde få cyklisterna att lysa upp… förhoppningsvis.

Ljus från helt fel håll

Så blixt blev det med andra ord. Men då är frågan var den skall placeras? På kameran är såklart enklast men det skapar i det här fallet två svåra problem.
Problem nummer 1 är att blixten då hamnar en bra bit från cyklisterna då man som fotograf inte gärna kan sitta på tävlingsbanan. Då det är starkt solljus kommer inte blixten att kunna konkurrera med solljuset om avståndet är för stort så blixten måste placeras närmare cyklisterna.
Problem nummer 2 är att cyklisterna älskar att ha saker som blänker, såsom solbrillor och annat skoj. Blixten måste alltså placeras vid sidan av mig som fotograf för att kameran inte skall se blänket.

Upplyst cyklist utan blixtblänk i glasögon

Lekte först med tanken att säkra blixten på broräcket med ett spännband men med tanke på hur många av cyklisterna som greppade räcket så var det nog tur jag övergav den idén. Blixten placerades därför på ett stort stenfundament som bär upp järnvägsbron som cyklisterna cyklade under.

Då var alla problem lösta och med hjälp av en annan i publiken som erbjöd sina modelltjänster för att jag skulle få testa ljuset så var det bara att invänta första cyklist. Då uppstod precis tre andra problem som aldrig kunde lösas.
1. Tid från att jag upptäckte cyklisten tills avtryck var nog under halvsekunden, tack 7D för snabb autofokus!
2. Blixten var tvungen att ladda om sig mellan varje bild så i en klunga kunde man bara fota en cyklist vilket är anledningen till att så många saknas på bild.
3. Om man kombinerar 1+2 så blev tiden för upptäcka klunga, bestämma vilken cyklist att fota, fokusera och trycka av ännu kortare. Ville ju såklart prioritera TYR-cyklister.

Fotade även en del vid start/målområdet.

no images were found

Cykeltävling i Bengtsfors

Efter påtryckningar från flera håll är bilderna från Dalslands XC äntligen utlagda.

http://mjonssonfoto.se/?page_id=6&album=21&gallery=22

dalslandsxc00112

Då det blev fortsatt cykelförbud vid läkarbesöket så fick det bli att stå vid sidan av tävlingen med kameran i högsta hugg. Ur ett fotoperspektiv blev det en riktig misärdag. Växlande molnighet deluxe med en blandning av tunga regnmoln och strålande solsken. Sen slänger vi in lite regnskurar och stora navigationsproblem och därmed att hinna fram i tid till korsningar. Dessutom hade jag med min fyrbenta terrorist som mycket heller ville jaga pinnar och cyklistar än att ligga still vid mina fötter. =)

Men men, fick med mig lite bilder på laget iallafall och en riktigt trevlig dag.

Skärpedjup

Något som många eftersträvar vid porträtt och många andra typer av foton är ett kort skärpedjup och därmed en suddig bakgrund. Skärpedjup är en rätt komplex effekt som beror av flera variabler vilket gör den betydligt mindre logisk (iallafall vid första anblick) än andra saker man ställer in på kameran.

Några minnesregler för att få så suddig bakgrund som möjligt.

Bländaren:För att få skärpedjupet så kort så möjligt skall man använda största möjliga bländaröppning, vilket i kameran matas in som ett så litet tal som möjligt. Exempelvis 1,8  2,8  4,0  5,6 etc. (Wikipedia http://en.wikipedia.org/wiki/Aperture )

Brännvidd:Ju mer inzoomad man är, ju suddigare verkar bakgrunden att vara.

Avstånd:Ju närmre förmålet man fotar är ju kortare blir skärpedjupet, dessutom blir blir bakgrunden suddigare ju längre bort den är från det man fotar.

Storlek på sensorn i kameran:Olika kameror har olika storlek på sensorn som registrerar bilden och ju större sensor ju kortare blir skärpedjupet. Det får följden att en 5D har ett kortare skärpedjup vid “samma bild tagen från samma plats” jämfört med 7D, 50D och 550D. Ännu mer tydligt blir det om man gårned ytterligare i sensorstorlek till en “Micro four thirds sensor” vilket sitter i exempelvis olika varianter av Olympus PEN och Panasonic Lumix DMC-G. På dessa kameror kommer alltså skärpedjupet bli kortare om man som fotograf står på samma plats och får med lika mycket av rummet vid sammabländare jämförtmed kamerorna nämnda ovan. Ännu värre blir det om vi går över till kompaktkameror och mobiltelefoner där sensorn är så liten att det ofta är omöjligt att få ett kort skärpedjup utan det mesta i bilden kommer att bli skarpt.

Alltså, för att få bakgrunden att verka suddig skall man alltså användaen stor bländare, en systemkamera med stor sensor och zooma in. På bilden nedan har jag “zoomat in” på en cykelpedal och med en mycket stor bländare har jag fått ett så kort skärpedjup att det nästan inte finns alls.